Innehåll

• SL Information
• RP Information
• Äventyrets aktörer
• Obligatoriska händelser
• Slumpmässiga händelser
• Saabahl
• Städer i Saabahl
• Dareion
• Burbur
• Zirah
• Shalim
• Mar-Ashak
• Byar i Saabahl
• Nedre Saabahl
• Övre Saabahl
• Västra oasen
• Östra oasen
• Harrah
• Harrez
• Hyderah
• Magnah
• Shakara
• Uhuru
• Ashak
• Maresh
• Marmara
• Platser i Saabahl
• Gamla biblioteket
• Cindars kloster
• Dareions katakomber
• Hydrans dal
• Mörkrets pyramid
• Slavlägret
• Nya biblioteket
• Shakaramassivet
• Ljusets tempel
• Äventyrets slut
• Ledtrådar
• SLP
• Kartregister

Under konstruktion

Saabahls zenit är ett äventyr till Drakar och Demoner. Det är den sjunde delen i en serie äventyr som utspelar sig i det fjärran kungariket Cindarell men kan även spelas självständigt. Övriga äventyr hittar du här.

SL Information

Här beskrivs äventyret, dess miljö och bakgrund samt allmänna råd och tips till SL.

Äventyret

Saabahls zenit är skrivet för Drakar och Demoners grundregler men kan även användas för Expert Drakar och Demoner. För Expert divideras alla färdighetsvärden med 5. Övriga förändringar och tillägg anges i texten efter förkortningen "EDD". Vissa monster från Monsterboken 1 och 2 har använts, men deras viktigaste egenskaper är beskrivna så innehav av dessa böcker krävs ej för att spelleda äventyret.

Följande förkortningar används i äventyret:

Varje plats beskrivs genom följande termer:

1. Överblick: Vad som syns vid första blicken.
2. Dolda ting: Vad som syns efter undersökning.
3. Varelser: Varelser och deras reaktion.
4. Skatter: Pengar och värdeföremål.
5. SL: Tips och information förbehållen för SL.

Äventyret ställer stora krav på RP. De måste dra rätt slutsatser ur ledtrådar och kunna skilja på vän och fiende. Många olika färdigheter kan komma till nytta så en äventyrsgrupp sammansatt av flera olika yrken har goda chanser att klara äventyret. Minst ett par krigare bör dock delta. Även om äventyret teoretiskt kan klaras utan strider bör inte RP ta den risken; när en strid väl uppstår blir den hård och skoningslös!

För att SL på bästa sätt ska kunna vägleda rollpersonerna genom äventyrets labyrint bör du läsa igenom hela äventyret först. Det är visserligen möjligt att börja spela så fort du har läst SL INFORMATION men det är lättare att förstå och spela de olika SLP som finns i äventyret om du är väl förtrogen med historiens bakgrund.

Äventyrets skådeplats

Äventyret utspelar sig i det främmande riket Saabahl under våren år 620 och är en direkt fortsättning på. Drakens vinter.) Saabahl ligger flera månaders seglats sydväst från Cindarell och söder om det cindariska urhemmet Cinda, skådeplats för det föregående äventyret Drakens vinter.

Saabahl är en gudsstat där all makt är samlad hos högste tjänaren av huset Saal, ättling i rakt nedstigande led till den förste tjänaren Marekh um-Saal som på guden Saabahls uppdrag väckte folket ur sitt slaveri. Denna tid benämns Uppvaknandets tid och under Marekh um-Saals ledning reste sig folket mot den dåvarande härskardynastin Dareion. De tre så kallade dareiska krigen ledde till att huset Dareion störtades och dess gamla månggudadyrkan ersattes av tron på Saabahl allena. I denna tro ingår en stark tro på den enskilda människan och hennes förmåga att genom gott leverne och träget arbete förändra sitt liv. Emellertid lever det gamla klantänkandet kvar och den dynamism och kreativitet som präglade den unga gudsstaten har tyvärr övergått i nepotism och bevakning av privilegier. Idag är det saabahlitiska samhället starkt hierarkiskt med huset Saal i topp och en svällande slavklass i botten. Däremellan befinner sig det saabahlitiska folket, välmående tack vare handel och slavkraft men utan forna dagars nyskapande initiativkraft. Folket har förslappats och röveri till lands och sjöss lönar sig mer än arbete. ekadensen är särskilt utbredd inom själva huset Saal och det är mer regel än undantag att medlemmar i den talrika familjen störtar varandra för att få åtnjuta maktens sötma. Saabahls guldålder, då rikets invånare ständigt bröt ny mark inom vetenskap, hantverk och kultur, är idag ett minne blott.

Landet Saabahl består till större delen av en vidsträckt sandöken och avgränsas i norr och väster av hav, i söder av vidsträckta bergskedjor och i öster av träskmarker. På sina håll finns bergsmassiv och oaser, kring vilka mindre samhällen växt upp. Den övervägande delen av befolkningen lever emellertid kring Saabahls livsnerv, en stor flod som skär igenom det torra landskapet och mynnar i ett bördigt delta, kring vilken huvudstaden växt upp. Som så mycket annat i Saabahl har såväl floden som staden fått namn efter guden Saabahl.

Staden Saabahls geografiska läge har gjort staden till en naturlig knutpunkt för handel. För öknens nomadfolk är det den enda kontakten med havet och för de östvästliga handelsflottorna är det ett av få landställen på den långa resan, något som de styrande vet att utnyttja genom höga tullar. Inte blir det bättre av att alla försök att hitta alternativa handelsvägar strandar på de många saabahlitiska rövarband som härjar till lands och sjöss, enligt många kritiker med regimens goda minne. Att färdas genom landet är alltså inte utan faror.

Äventyrets bakgrund

Cindars förlorade stammar spelar och har spelat en stor roll i Saabahls historia. Det första dareiska kriget (40-1 fCF) sammanföll med Cinda flykt och det var genom att ta Parator som slavar och utnyttja deras sjökunskap som saabahliterna lyckades vända krigslyckan och besegra dareierna. Det var under det andra dareiska kriget som (40-48 eCF) som Dareion gjorde gemensam sak med Parator i sitt uppror mot Saabahl. (I detta uppror fick de också stöd av de förlorade stammarna Anger och Gartha som återkommer i äventyret Angarthias skymning.) Den här gången vände dock krigslyckan tack vare den högste tjänarens rådgivare Sol & Måne, som sände ett "hemligt vapen" (vampyren furst Varyan) till Angarthia, och Dareion och Parator tvingades retirera till Dareions gamla huvudstad. I det tredje dareiska kriget slutligen (88-90 eCF) så beslutade sig Saabahl för att slutgiltigt förstöra sina fienders stad. Parators stam flydde då söderut och grundade en ny stad som emellertid också den förstördes. De accepterade då sitt öde och gav frivilligt upp den frihet de tagit själva istället för att vänta på att Cindar skulle ge dem den. Idag är de uppdelade i två grenar, en "nedre gren" som underkastat sig Saabahl och låtsas dela deras tro och en "övre gren" som hemfallit åt soldyrkan.

I äventyrets första del följer RP spåren efter Parators stam genom landet Saabahl för slutligen finna att den "nedre grenen" återvänt till staden Saabahl och lever där i hemlighet medan den övre grenen dyrkar sin sol bland Marmarabergen i öster. I äventyrets andra del måste RP så inte bara vinna dessa båda grenars förtroende utan också utverka deras frihet. En extra utmaning kommer sig av att RP inte kan röra sig fritt i Saabahl utan att först vinna också saabahliternas förtroende, något som naturligtvis inte blir lättare av att de vill avlägsna samhällets fundament - slavarna. RP kan dock också vinna fraktioner för sin sak, såsom samhällskritiska köpmän och vetenskapsmän, dareiska upprorsmän och koloniserade folk i söder. Kanske blir det inte bara Parator som får sin frihet utan också Saabahl.

Äventyrets intrig

När RP väl får Saabahls högste tjänares öra beklagar han att han inte kan tillmötesgå deras önskemål om att släppa slavarna fria. Slavarna är hederligt anskaffade, de utgör en grundval i den saabahlitiska ekonomin, han kan inte tvinga sina undersåtar att avstå dem etc. Men, tillägger han, om RP kan göra det saabahlitiska folket stora tjänster visar detta säkert sin tacksamhet. Därefter ålägger han dem det ena svåra uppdraget efter det andra, allt för att dra nytta av deras duglighet och förhala ett beslut om slavarna. Även här krävs list snarare än styrka för att få Parators folk fritt. Våld är nämligen lönlöst då Mokhatar um-Saal har oräkneliga släktingar som gärna övertar makten om han skulle förolyckas. När Parator frigivits kan Salassa åter bistå med transport medan RP följer spåren västerut efter de två sista stammarna. En historisk notis vet nämligen att berätta att Saabahl utkämpat ett handelskrig med det avlägsna riket Angarthia för trehundra år sedan och segrat tack vare ett "hemligt vapen" som skickades dit. En annan notis berättar om en farsot som länge grasserade i Saabahl och som "slutgiltigt botades" vid samma tid. Vapnet och sjukdomen var en och samma person, nämligen Furst Varyan...

Karta över Saabahl (klicka på kartan för att förstora den)

RP Information

Redan då äventyret börjar har RP tillgång till en del värdefull information.

Äventyret

När äventyret börjar är RP på väg till Saabahl för att finna och befria Cindars förlorade stam Parator.

Äventyrets aktörer

Utåt sett är Saabahl ett enat och harmoniskt rike under sin allenarådande gud. Under ytan finns det dock flera fraktioner med skilda agendor och en konfrontation har stadigt krupit närmare.

Huset Saal

Huset Saal utgörs av den förste tjänaren Marekh um-Saals talrika ättlingar och än idag hämtas den högste tjänaren från detta hus. De har oinskränkt makt över Saabahl och få är de yttre eller inre fiender som förmår utmana dem. Det största hotet kommer istället från dem själva, ty kampen om tronen tar ofta formen av en blodig familjefejd och den högste tjänaren blir sällan långvarig på sin post. När saaliterna inte slåss om makten ägnar de sig åt att njuta av dess sötma och finner föga intresse i att styra landet.

Mokhatar um-Saal

Den nuvarande högste tjänaren, Mokhatar um-Saal personifierar väl Saabahls och huset Saals förfall. Han tillbringar helst dagarna på en hög med kuddar, omgiven av sina haremsdamer som passar upp på honom. Då han gärna klär sig i mjuka dräkter av hopsydda kuddar och dessutom är lika bred som han är kort är det lätt att missta honom själv för en kudde. Sin ringa längd kompenserar han med höga, ceremoniella hattar. Själva ansiktet är dock godmodigt med mjuka, om än pluffsiga, drag och ett ständigt leende på läpparna.

Sol och Måne

Ständigt vid hans sida är två välbeväpnade eunucker som tjänar som livvakter och de två trollkarlarna Sol och Måne (klädda i guld- respektive silverfärgarde kåpor). Trollkarlarna behärskar dock ingen magi alls, då detta är belagt med dödsstraff i Saabahl, men besitter stor kunskap och är väl förfarna i trolleritricks som kan blända massorna vid behov. (Det var tack vare hovets dåvarande trollkarlar som furst Varyan kunde infångas, men vilka metoder de använde förblev en hemlighet som de tog med sig till graven.)

De odödliga

De odödliga är namnet på huset Saals elitstyrka. Namnet kommer sig av att de enskilda soldaterna förväntar sig evigt liv efter döden medan armén ständigt förnyar sina led så att antalet förblir detsamma. Armén består av åtta så kallade oktoner om åttio man som tränas och drillas hårt. Individuellt besitter varje soldat stor vapenskicklighet och tillsammans agerar de samordnat och disciplinerat. En typisk taktik går ut på att avlossa sina pilar och sedan i täta led bakom skydd av sköldar avancera rakt mot fiendernas centrum för att knäcka deras moral. De som vågar stanna och möta de odödliga möts av en skog av vassa spjut och de som flyr kan förvänta sig svärdshugg i ryggen under det skoningslösa förföljandet. Dock har de odödliga under de senaste generationerna bara mött simpla slavhopar - mot starkt och beslutsamt motstånd är de ännu oprövade.

Dareierna

När dareierna fördrevs från Saabahl skingrades de i öknen och framlever nu sina liv som fattiga nomader och boskapsskötare. Dock bär de i sina bröst ännu stoltheten från sina fornstora dagar ända sedan den dagen de fördrevs har de ruvat på hämnd och planerat sin återkomst.

Assassin Alona

Assassin Alona personifierar det dareiska sinnelaget. Som avlägsen ättling till det gamla kungahuset har hon vigt sitt liv åt att störta saabahliterna. Hon har därför lämnat öknen och nästlat sig in i Saabahl, där hon verkar i det dolda. Ingen kan misstänka att denna till synes bräckliga kvinna med sin bleka hy och sina vackra svarta lockar och ögonbryn i själva verket är en samvetslös lönnmördare och sabotör. Åtskilliga är de köpmän som sett sina varor förstöras, åtskilliga är de saaliter som fallit offer för hennes dolk. Hennes mål är att försvaga regimen så mycket att den antingen faller ihop av sig självt eller står försvarslös den dag dareierna är starka nog att återta sin stad.

Parator

Parator har sedan Salassas förräderi levt i slaveri under saabahliterna. Till en början var deras sinne förmörkat av hämndbegär och frihetssträvanden men efter flera misslyckade slavuppror lovades de trofrihet och förlikade sig med sin ställning. De flesta arbetar idag hårt och troget för sina herrar och har i gengäld rönt stor uppskattning och belönats med större frihet. Slavar förblir de dock så länge de inte konverterar till Saabahl.

Majoriteten av Parators folk är slavar i statens tjänst, där de arbetar som sjömän i flottan, arbetare i gruvorna eller drängar på åkrarna och betesmarkerna. Dessa är inhysta i statliga kaserner och får endast mat och husrum som lön. Det finns dock befordringsvägar som leder till ämbeten inom administratinen. Med dessa följer en större frihet och i förlängningen till och med äganderätt och fri rörlighet inom Saabahls gränser. Baksidan av denna befordran är dock att många ämbeten innebär en överhöghet gentemot de lägre slavklasserna. De ses därför ofta som överlöpare av de andra och många fjärmar sig så från sina forna bröder att de i förtvivlan eller vredesmod vänder dem ryggen eller till och med konverterar.

En mindre men inte obetydlig del av Parators folk är slavar i privat tjänst, där de kan utföra allt från enkla hushållsuppgifter till kvalificerade förvaltningsuppgifter. Dessa har i regel större frihet än de statliga slavarna och många av dem använder sitt inflytande till att förbättra sina bröders levnadsvillkor. Gemensamt för alla slavar är dock att de har en fri dag i veckan då de tillåts träffas och förrätta sina gudstjänster.

För att ge en känsla av språkets utveckling sedan stammarna skildes åt kan SL låta Salassa ha anammat Saabahls uttal av s som sch.

Övre grenen

Överstepräst X

Prinsessan Y

Nedre grenen

Piraternas skrå

Handelsmänens skrå

SLP:S relationer

Obligatoriska händelser

Tänk på att ökenmarscher är påfrestande. Solsting och sandloppor kan ställa till problem. Låt sannolikheten uppgå till 100-FYSx5% per dag (två slag med rätt kläder). Solsting halverar SMI och SMI-färdigheter tills man vilat en natt och sandloppor minskar KP med ett per dag tills man badat och skrubbat sig ordentligt.

RP:s ankomst till Saabahl väcker blandade känslor. Den traditionella saabahlesiska gästfriheten välkomnar dem och den likaledes traditionella vetgirigheten gör dem till föremål för stort intresse. Särskilt intresserad är förstås Mokhatar um-Saal, ty han ser i dem potentiella livvakter som han kan lita mer på än sitt eget folk. Emellertid blir han djupt bekymrad över deras ambition att befria Parators folk, ty slavarna utgör grundvalen för hela slavekonomin. Han ålägger dem därför uppdrag efter uppdrag, dels för att förhala ett beslut om slavarna men också för att dra nytta av deras duglighet, till exempel genom att eliminera eventuella fiender eller lugna folket med underhållning. Tänkbara uppdrag inkluderar följande:

• En vän skryter om sin oslagbare gladiator. Kanske RP kan sätta honom på plats på nästa gladiatorspel? Gladiatorn visar sig dock vara en väldig minotaur.
• En prinsessa har förts bort till en rövarhövdings näste ute i öknen vid Shakiramassivet. Rövarhövdingen är dock en politisk rival och prinsessan är där av fri vilja.
• En farlig djinn gör handelsvägarna längs Västra karavanvägen osäkra. Djinnen har frammanats av det hemliga magikersällskapet där.

Mokhatar um-Saals rävspel lär irritera RP men våld är lönlöst då den högste tjänarens oräkneliga släktingar gärna övertar makten om han skulle förolyckas. (Accentuera gärna detta genom att låta en palatsrevolution äga rum samtidigt som RP utför ett av sina uppdrag.) En alternativ utväg vore att utnyttja den högste tjänarens skräck för hot mot hans dekadenta leverne, till exempel övertyga honom om att Parator bär på en smitta eller iscensätta olyckor och peka på en förbannelse över dem som håller Cindars folk i träldom. (Öknens magiker har droger som ger ofarliga symptom, dareiernas sprängmedel kan iscensätta olyckor etc.)

Det finns också en opinion för att göra sig av med slavarna. Köpmän och hantverkare skulle gärna slippa deras konkurrens och även inom huset Saal finns det medlemmar som är genuint oroade över den utbredda dekadensen. En alternativ lösning är därför att RP blandar sig i den saabahlesiska politiken och stöttar en revolution i denna riktning. Hur det än går så kommer också Saabahl på sikt att gynnas av att Parator lämnar riket.

Saabahl

Saabahl (staden): Själva staden Saabahl är ett arkitektoniskt underverk. Från landets marmor- och kalkstensbrott har byggnadsmaterial hämtats till stadens många, vitskimrande byggnader, som breder ut sig öster och väster om floden. Mitt i floden finns en ö, på vilken regeringsbyggnaderna tronar och störst av dem alla är den högste tjänaren Mokhatar um-Saals med gyllene kupoler smyckade palats. Stadsdelarna förbinds av en imponerande hängbro, på vilken sex vagnar kan färdas i bredd och hela staden genomkorsas av raka, breda avenyer. En erfaren betraktare ser emellertid att den vackra fasaden börjar rämna. Underhållet är eftersatt, på bakgatorna börjar slumkvarter växa fram och det är inte ovanligt att byggfusk leder till att hela byggnader rasar samman, något som kan förklaras såväl av snålhet som ett förfall inom byggkonsten.

Gamla Dareion

Gamla Dareion: Huset Dareions sista motståndsfäste jämnades med marken och är numera en ruinstad. Den undviks av förbiresande då det sägs spöka i den. Spökena är dock i själva verket dareiska motståndsmän som bidar sin tid och skrämmer bort nyfikna blickar.

Burbur

Zirah

Hydrans dal

Mörkrets pyramid

Kungagravarna

Shakaramassivet

I bergsmassivets skugga har ett antal mindre samhällen vuxit upp där motståndarklaner till den nuvarande dynastin lever. RP kan här antingen vinna ära i Mokhatar um-Saals ögon eller vinna allierade för en revolution.

Uhurusjön

Träskmarkerna

Marmaragruvorna

Ljusets tempel

Äventyrets slut

Ledtrådar

Cinda folksagor

Cindars folk bär med sig många folksagor med moraliska undermeningar. En del har uppstått före landsflykten från Cinda och är därför gemensamma, andra har uppstått efteråt och är därför unika. De flesta berättar om enskilda personers liv och leverne och har inte medtagits här då de inte är av intresse för äventyret. De sju folksagorna nedan berättar dock om viktiga skeden i respektive folks historia som utgör viktiga ledtrådar i äventyret.

1. De två bröderna (Salassa): Berättar om hur Salassa förrådde Parator och om straffet för detta.
2. Det mörka tornet (Parator): Berättar i liknelsens form hur Parator ska uthärda slaveriet med jämnmod till dess de kan förlåta Salassa deras förräderi och för att en dag återfå friheten.

De två bröderna

Det mörka tornet

Historiska förteckningar

Äventyret innehåller flera historiska förteckningar. Som all historia måste dessa dock granskas kritiskt, då de ofta är segrarnas historia. (Främst färdigheten HISTORIA men även andra lärdomsfärdigheter hjälper vid denna granskning.)

1. Saabahlkrönikan: Mer panegyrik än historia där rådsmännen förhärligar härskarna men ledtrådar ges om riket Angarthia

Saabahlkrönikan (i korthet)

SLP

• Salassa
• Parator
• Saabahls invånare

Salassa

Endast manliga, stridsdugliga salasser listas - totalt utgör Salassa omkring 7 000 själar (omkring 350 per flottkoloni).

Parator

Endast manliga, stridsdugliga paratorer listas - totalt utgör Parator omkring 8 000 själar, varav 7 000 är slavar i statens tjänst och resten i privat.

Saabahls invånare

Kartregister

• Saabahl

Sabaahl

Planerat färdigt sommaren 2013