Innehåll

• Att vara konsult
• Att arbeta på Accenture
• Tidigare arbeten
• Karriärval

2005 hände två stora saker i mitt liv. Den första och viktigaste händelsen är att jag gifte mig med Su-San och den andra är att jag bestämde mig för att återuppta konsultkarriären, först som konsult på Accenture och sedermera som delägare på Monobrow. De två händelserna har det gemensamt att jag kände att jag äntligen landat rätt i livet. På Accenture fokuserade jag på affärssystem och testledning och hann med arbete i Norge, England och Irland. Förutom kunduppdrag arbetade jag också med rekrytering, internutbildning samt som mentor för yngre kolleger. Nästa steg i karriären blev delägarskap och utökat ansvar på Monobrow, där jag primärt ska utveckla vår test- och kvalitetsverksamhet. Jag kommer kanske inte att vara konsult "tills pensionen skiljer oss åt" men just nu trivs jag mycket bra och vill därför dela med mig av mina erfarenheter av konsultrollen.

Att vara konsult

Mina första intryck av konsultrollen var allt annat än positiva. Jag föreställde mig då konsulter som teoretiker med färgglada papperslösningar till alla världens problem, lösningar som kunden skulle anpassas efter istället för tvärtom. Modeller som Boston Consulting Group's produktmatris och Porter's femkraftsmodell syntes mig visserligen enkla och eleganta på papperet men deras nytta i den betydligt mer komplicerade verkligheten var begränsad.

Denna bild förstärktes ytterligare under mitt första jobb på Kellogg's. Då jobbade vi med konsulter, vars enda uppgift tycktes vara att sitta inlåsta på ett kontor, då och då komma ut och ställa några frågor för att slutligen ge oss en kraftigt förenklad och felaktig bild av vår verksamhet. Det behöver knappast sägas att det projektet blev kraftigt försenat.

När jag själv blev konsult på Deloitte Consulting förbättrades denna syn. Då blev modellerna vad jag ansett att de borde vara: ett stöd för verkligheten snarare än en bild av den, med tumregler och mallar som i sig själv var otillräckliga men som utgjorde en grund för bra rådgivning. Dessutom betonade Deloitte Consulting vikten av att arbeta med istället för mot kunden och av att projektet förankrades i verksamheten (så kallad change management). Denna ödmjukhet och helhetssyn, som jag också återfann i Sverige på Cap Gemini, Softronic och Accenture, tilltalade mig och bidrog till att jag stannade kvar i konsultrollen även efter min Sverigeflytt.

Konsultrollen är dock ingen roll man kan slappna av i utan man måste ständigt utveckla sig och hålla ögonen öppna för möjligheter såväl på det egna kontoret som hos kunden. Följande lärdomar har jag tagit med mig från konsultkarriären:

• Var proaktiv: vänta inte på att andra ska säga åt dig vad som ska göras utan säg åt andra vad som behöver göras.
• Skaffa ett kontaktnät: kontakter såväl på egna kontoret som hos kunden är viktigaste källan till uppdrag.
• Lär dig något nytt varje dag: lär av andra eller genom egna studier och för gärna bok på det för att motivera dig ytterligare.
• Dela företagets kunskaper: Konsultfirmors främsta tillgång är kunskap så dela med dig av din och ta till vara dina kollegers.
• Förstå kunden: sätt dig in i kundens sätt att tycka och tänka och använd det i intervjuer, presentationer, lösningsförslag etc.
• Balansera ödmjukhet och expertis: du är hos kunden som expert men också för att lära dig kundens verksamhet.
• Var profesionell: du är hos kunden som representant för ditt företag för att utföra ett arbete på ett professionellt sätt.

Att arbeta på Accenture

Jag har som sagt arbetat som konsult i flera olika roller och på flera olika företag: Deloitte Consulting, Cap Gemini, Softronic och nu Accenture. Mot bakgrund av min erfarenhet så är Accenture ett av de bästa konsultföretagen, såväl för konsulterna själva som för deras kunder, och jag ska försöka förklara varför.

Vad för slags företag är då Accenture? För mig har det alltid varit ett av de stora företagen men för andra än civilekonomer och civilingenjörer är det inte lika känt. (En av Su-Sans vänner inom läkarkåren trodde att jag arbetade på "Heart Centre".) Den som besöker Accentures hemsida får följande information:

Så långt hade det kunnat vara vilket konsultbolag som helst så vad är det som gör Accenture så speciellt? Jag tycker att Accentures speciella kultur bäst beskrivs genom våra så kallade core values, de värderingar som vi förväntas arbeta efter och som verkligen genomsyrar hela företaget:

• Client Value Creation: Många har en nidbild av konsulter som högdebiterande personer som tycker att det är viktigare att ha ett uppdrag hos en kund än att verkligen göra nytta hos kunden. Varje konsult får därför tydliga mål som kopplas till den nytta kunden får. På tidigare jobb har jag ibland känt att jag bara suttit av tid men på Accenture känner jag verkligen att jag levererar något varje dag. Det är inte bara bra för kunden utan också för mig själv, det är en fantastisk tillfredsställelse att känna sig behövd och uppskattad hos kunden.
• One Global Network: Små konsultfirmor i all ära men det är ändå en speciell känsla att vara en del av en större organisation. Jag har kolleger över hela världen och tack vare Accentures kultur är de lika lätta att arbeta med som kollegerna på det egna kontoret. På mina utlandsprojekt har jag mött många olika nationaliteter och det har inte resulterat i kulturkrockar utan i nya perspektiv, precis som det ska vara.
• Integrity: Intriger tycks vara en del av många arbetsplatser men så inte på Accenture. Här uppmuntras ansvarstagande och öppenhet och här är verkligen devisen "det finns inga dumma frågor, bara dumma svar" sann.
• Stewardship: Tidigare har jag bara kunnat visa missnöje med mitt företag genom att lämna det men på Accenture kan man verkligen bidra till en bättre arbetsplats i stället. Genom att ge yngre kolleger rådgivning och utbildning samt arbeta med rekrytering och interna processer känner jag verkligen ägarskap för mitt arbete och Accentures utveckling.
• Best People: Det som verkligen slog mig när jag började på Accenture är att det alltid finns någon som är bättre inom något område och som jag kan lära mig av. Här finns inget revirtänkande utan alla arbetar för att sprida sina kunskaper och lära av varandra. Den ambitiösa kontinuerliga utvärderingsprocessen bidrar ytterligare till att slipa var och ens färdigheter och jag känner att jag utvecklats mer under mina år på Accenture än under hela mitt tidigare arbetsliv.
• Respect for the Individual: Konsultlivet kan vara stressigt men oavsett arbetsbörda så glömmer vi inte bort att det är människor som utför arbetet. Jag har både blivit kontaktad och kontaktat andra när övertidstimmar skjutit i höjden och balansen mellan arbete och fritid hotas. Det handlar helt enkelt om att vi behandlar varandra med respekt och ser människan bakom den professionella fasaden.

Tidigare arbeten

Mitt första sommarjobb var på KF sommaren 1992. Det blev en första erfarenhet av monotona arbetsuppgifter (fakturering) och sommarplågor i radio dag ut och dag in (spela ALDRIG "Please don't go" när jag är inom hörhåll).

Mitt första praktikjobb var på Trygg Hansa sommaren 1994. Det blev en nyttig erfarenhet av världen utanför skolans förenklade världsbild i form av informationssystem som inte alls gav den information man behövde och medarbetare som inte alls var intresserade av att arbeta med en.

Mitt examensjobb gjorde jag på Vattenfall Utveckling hösten 1996. Också det blev en nyttig erfarenhet av världen utanför skolan, denna gång i form av teorier som inte alls fungerade i praktiken och återigen medarbetare med oförmåga att se verkligheten.

Under studietiden 1992-1997 extraknäckte jag som chaufför för Taxi Stockholm. Ett ganska trivsamt extraknäck också, eftersom man fick se mycket av Stockholm, lära känna många... intressanta människor (från öppna och trevliga färdtjänstkunder till prostituerade och våldsamma fyllon som tvingade mig kontakta polisen) och så förstås utlopp för min tävlingsinstinkt i kampen för en hög dagskassa.

Mitt första jobb blev i England på Kellogg's. Min arbetsplats var en ekonomiavdelning med nyutexaminerade i min ålder från hela Europa - ungefär som att vara utbytesstudent igen med andra ord. Tyvärr blev arbetsuppgifterna i längden för monotona, det spännande arbetet med att organisera en centraliserad ekonomiavdelning för hela Europa ersattes gradvis av monotont rutinarbete, så även om jag saknade arbetsmiljön så ville jag ha mer utmanande arbetsuppgifter.

Efter Kellogg's skulle jag egentligen återvända till Sverige men fick ett erbjudande från Deloitte Consulting i London som var för bra för att tacka nej till. Där kom jag på allvar in i IT-branschen och fick lära mig en hel del om ERP, främst Oracle Financials. (ERP står för Enterprise Resource Planning, system för företags interna processer.) Konsultrollen blev också en nyttig väckarklocka som tvingade mig att gå från tidigare arbetens reaktiva roll till en mer proaktiv roll. Att jag lämnade Deloitte Consulting berodde mer på att jag ville lämna England än på att jag ville lämna företaget.

Mitt första jobb i Sverige blev för Cap Gemini Ernst&Young. Tanken var att jag skulle fortsätta på den i England inslagna banan men tyvärr ledde förlorade uppdrag och omorganiseringar till att jag fick lära mig om CRM istället och främst då Siebel. (CRM står för Customer Relationship Management, system för företags kundhantering.) Tyvärr kände jag att såväl lön som arbetsuppgifter utgjorde ett steg bakåt jämfört med Deloitte Consulting och jag såg mig därför om efter andra möjligheter. Valet föll till slut på Softronic.

Min tid på Softronic blev en lärorik kombination av IT och ekonomi. Som extern konsult hann jag bland annat med intressanta Oraclemigrationsprojekt på Telenor och som controller och systemadministratör fick jag bygga upp och effektivisera rutiner på ekonomiavdelningen. Den fina sammanhållningen man får i ett väl fungerande team var det bästa med jobet men i takt med att rutinerna fungerade bättre blev det också färre utmaningar. På Accenture kan jag återgå till det jag tycker är roligast, att lösa problem, och från Softronic jag tar med mig en djup föståelse för ekonomisystems behov av IT-stöd.

Karriärval

Karriären brukar i metaforer liknas vid en stege eller en trappa, det vill säga EN väg UPP. I mitt fall kan nog karriären snarare liknas vid flera stegar som jag hoppat emellan - ibland högre upp, ibland längre ned - i min strävan efter stimulerande utmaningar snarare än prestigefyllda poster.

Denna strävan märktes under mina studier, då jag prioriterade en bred bas snarare än en djup för att kunna välja bland många olika karriärvägar. Ekonomi, samhällsvetenskap och humanism är de tre grundstenar jag byggde min utbildning på i gymnasiet och även efter det att jag valde att bygga min karriär på ekonomi var bredd viktigt för mig. Således studerade jag redovisning och finansiering, international business, finansiell ekonomi och marknadsföring.

De två första ämnena fick jag nytta av på mitt första jobb på Kellogg's redovisningsavdelning i Manchester. Där hade jag kunnat stanna om jag inte varit öppen för att söka utmaningar också bortom min kompetens. När jag så fick ett anbud från Deloitte Consulting om jobb som IT-konsult så tvekade jag aldrig och IT blev nu ytterligare en grundsten i min utbildning. Då handlade det främst om IT för interna system (redovisning etc.) men på mina senare jobb, Cap Gemini och Softronic, kom även IT för externa system (kundhantering etc.) in i bilden.

Ekonomi och IT kan synas som två inte helt förenliga ämnen men i mitt yrke har de hjälpt mig att förstå såväl ett företags affärsprocesser som de IT-system som är tänkta att stödja dem. Detta har varit mig till stor hjälp i min önskan att få en helhetsbild av allt vad jag företar mig.

Vad kan man då säga om mina andra grundstenar - samhällsvetenskap och humanism? Har de visat sig helt onödiga för min karriär? En sådan fråga anser jag meningslös. För det första finns det inget sådant som onödig utbildning. En förståele för människan och den värld vi lever i kan aldrig anses onödig oavsett karriärväg. Den förståelsen har tvärtom varit till stor nytta för mig i konsultrollen såtillvida att jag bättre förstått kunderna och den omgivning de verkar i. Dessutom är det ju inte omöjligt att jag än en gång väljer en annan stege för min karriär; litteratur, politik, biståndsarbete... Min enda begränsning är jag själv!