Bondeslutspel
Grundläggande begrepp
Kung mot bonde
Fribonde mot fribonde
2 bönder mot 1 (fribonde)
2 bönder mot 1 (ingen fribonde)
Fördelar i bondeslutspel
Slutspel
Uppdaterad 2019-11-10
Bondeslutspel
I slutspelet spelar ofta bonden en avgörande roll. En merbonde räcker ofta (men inte alltid!) till vinst och även mindre bondefördelar som avlägsen fribonde och bättre bondestruktur kan räcka. Bondens begränsade rörlighet - ett steg i taget och endast framåt - skapar dock särskilda utmaningar och möjligheter och vi börjar därför med att titta på grundläggande begrepp.
Övriga slutspel hittar du här.
Grundläggande begrepp
Opposition är det traditionella begreppet för att beskriva hur man använder dragtvång för att med sin kung tvinga motståndarkungen ur bondens väg. Många föredrar dock att tala om de kritiska fält som måste besättas för att erövra en motståndarbonde eller de nyckelfält som måste besättas av kungen för att bonden ska nå sista raden. Opposition är i det här fallet ett medel för att nå målet att besätta nyckelrutor. Ett annat viktigt medel är triangulering, där ena sidan "lämnar över" draget till den andra sidan för att skapa dragtvång. Slutligen är begreppet korresponderande fält till stor hjälp för att förstå på vilka rutor man ska stå när för att vinna/hålla remi.
Opposition
Svart blockerar bondens promoveringsruta men efter 1. e4 har vit opposition och svart tvingas ge vika med 1. .. Kf7 och tillåta 2. Kd6, som skyddar bondens väg till dam. (Kd6 besätter även ett av nyckelfälten d6-e6-f6 framför sin egen bonde och vinner därför också genom att låta bonden gå "ljudlöst" till 7:e raden utan schack efter 3. e5 Kd8 4. e6 Ke8 5. e7.)
Kritiska fält
Vits kung kan hota svarts bonde från något av de kritiska fälten e6 eller e7. 1. Ke6 är dock ett misstag då svarts kung kan besätta det kritiska c5 och med dragtvång tvinga bort vits kung från garderingen av sin bonde. Rätt är därför 1. Ke7 för att tvinga svart till 1. .. Kc5 och först därefter 2. Ke6.
Nyckelfält
Exemplet på opposition ovan visade på vikten av att besätta nyckelfält. För att hålla remi måste därför svart locka bort vits kung från dem med 1. .. e5 och sedan med opposition hålla kungen borta från dem.
Fjärropposition
Opposition kan också används på distans, så kallad fjärropposition, så länge det är ett udda antal fält mellan kungarna. Om det till exempel skiljer tre fält mellan kungarna kan en kungs försök att minska avståndet till två fält besvaras med att den andre kungen minskar avståndet till ett fält och uppnår vanlig opposition. I det här exemplet ser vit ut att ha både fjärropposition och, efter att svarts bonde erövrats, väntedrag med bonden till sitt förfogande men svart kan eliminera båda genom 1. .. f4. Efter 2. gxf4 står vits bonde i vägen för kungens försök att upprätthålla fjärropposition och denne kan därmed inte nå nyckelfälten.
Triangulering
Svart vid draget förlorar, t ex efter 1. .. Kd8 2. Kd6 Kc8 3. c7. Vit vid draget "lämnar över" draget till svart genom trianguleringen Kd4-c4-d5 eftersom svart saknar motsvarande triangelrörelse och bara kan spela Kd8-c8.
Korresponderande fält
Korresponderande fält syftar på par av oppositionsfält där den ene kungens drag till ett fält måste besvaras av den andre kungens drag till ett korresponderande fält för att hålla positionen. I exemplet på opposition ovan är det inte så viktigt att veta att d5-d7, e5-e7 och f5-f7 är korresponderande fält men i mer komplicerade positioner är det viktigt. I nedan position är det fälten a2-b4, d1-e3 och e1-f3. Svart måste därför manövrera så att kungen alltid når ett sådant fält när vits kung når dess korresponderande fält. 1. .. Ke3 förlorar därför då svart efter 2. Kd1 inte kan stanna kvar på e3. 1. Kf3 är däremot rätt, då både vit och svart har fyra drag till fälten a2-b4 och vit kan därmed inte komma ut.
Kung mot bonde
Om bonden inte kan få skydd av sin kung avgörs partiet av om bonden eller motståndarkungen hinner först till promoveringsfältet.
Kung mot 1 bonde (kvadratregeln)
Kvadratregeln är en bra minnesregel för att inte behöva räkna så långt. Om kungen i sitt drag kommer in i bondens kvadrat (lika bred som avståndet till promoveringsfältet, d v s en bonde på b4 har kvadraten b4-b8-f8-f4) så hinner denne ikapp bonden. Om bonden kan gå två steg eller om något blockerar kungens väg blir förstås kvadraten mindre.
Kung mot 2 bönder
Två förenade fribönder kan inte stoppas av en ensam kung, då den enes erövring låter den andre komma undan. Men till och med två isolerade bönder kan avancera genom att den ene går framåt så fort den andre hotas.
Fribonde mot fribonde
Om båda sidor har varsin fribonde avgör i regel den bonde som är närmast promoveringsfältet men det finns en del knep man kan ta till för att vinna tid.
Kungsmanöver
Vits kung är hopplöst efter svarts bonde men genom att ta upp jakten och samtidigt närma sig sin egen bonde vinner vit tillräckligt med tid för att antingen hinna ikapp svarts bonde eller hjälpa sin egen bonde i dam.
Tempomanöver
Med vits kung i vägen för sin bonde ser det ut som om svart leder kapplöpningen. Vit tvingar dock svart till kungsdrag genom att hota svarts bonde och slutligen tvinga kungen till ett fält där vits bonde kan gå i dam med schack.
2 bönder mot 1 (fribonde)
Om bara den ena sidan har en fribonde kan den normalt offras så att kungen kan erövra motståndarbonden och hjälpa den andra bonden istället. Om den andra bonden däremot är en kantbonde finns det en triangelregel att använda. Om vit och svarts bonde står på a4 och a5 dras triangeln längs d6-d2-h2. Om bönderna står a3 och a4 minskas triangeln motsvarande till d5-d2-g2 o s v. Regeln lyder att om vits fribonde lämnat triangeln hinner svarts kung blockera den andre bonden. Paradoxalt nog är det alltså bättre ju mindre avlägsen och framskjuten fribonden är.
Avlägsen fribonde, vinst (triangelregeln)
Vits bonde är innanför triangeln och svart har inte utrymme nog att ta kortaste vägen till a8.
Avlägsen fribonde, remi (triangelregeln)
Vits bonde är utanför triangeln och svart kan ta kortaste vägen till a8.
2 bönder mot 1 (ingen fribonde)
Om ingen sida har en fribonde är möjligheten att tvinga bort motståndarkungen avgörande. Detta är ofta lättare nära kanten, då motståndarens begränsade rörlighet möjliggör t ex triangulering men det gäller att se upp för pattfällor.
Genombrott möjligt
Vit börjar med trianguleringen Ke5-d4-d5 för att ge svart draget, tar sedan diagonalopposition med 4. Ke6 och tränger undan svart. Naturligtvis spelar vit inte 8. Kc7 Patt utan gör ett genombrott med 8. c6 för att sedan hjälpa b-bonden i dam.
Genombrott ej möjligt
Till skillnad från ovanstående position har svart utrymme att besvara vits försök till triangulering och bevara oppositionen. Notera att 1. .. Kc5 förlorar till 2. Kd3.
Stöd till "kandidatbonde"
Om båda bönderna är rörliga är en tumregel att ge stöd åt "kandidatbonden", d v s den bonde som inte är blockerad. Det gäller också att se upp för fällor av slaget 1. .. Kf6 2. Kf4 e5+ 3. dxe5+ Ke6 med remi.
Fördelar i bondeslutspel
Avslutningsvis tittar vi på olika fördelar som kan avgöra bondeslutspel: merbonde, avlägsen fribonde, dubbelbonde, tempo och aktiv kung.
Merbonde
Vid i övrigt lika ställning är en merbonde tillräcklig för vinst. Den typiska strategin går ut på att 1. Aktivera kungen 2. Avancera med bönderna och ställa motståndaren i dragtvång 3. Skapa en fribonde på den kant man har bondemajoritet 4. Byta kant och erövra bönderna på andra kanten medan motståndarkungen är upptagen av fribonden.
Avlägsen fribonde
En avlägsen fribonde är i regel lika stark som en merbonde. Precis som med merbonde går den typiska strategin ut på att låta fribonden sysselsätta motståndarkungen medan man erövrar bönderna på andra kanten.
Dubbelbonde
Dubbelbönder är nästan lika illa som en bonde mindre, särskilt om de är isolerade. Den inledande strategin är som för övriga bondefördelar men det är viktigt att man inte låter motståndaren byta bort sin dubbelbonde. När bönderna väl är blockerade gör man ett genombrott som ger en avlägsen fribonde, i exemplet nedan 9. e5. Notera att vit offrar en bonde men ändå vinner tack vare den vita avlägsna fribonden och de svarta dubbelbönderna.
Tempo
Om bondestrukturerna är lika vinner i regel den som först sätter sin motståndare i dragtvång och den som gör det är den som har flest tempi till sitt förfogande. Särskilt viktigt är att utnyttja bondens förmåga att gå ett eller två steg från ursprungspositionen samt förhindra motståndaren att utnyttja densamma. Notera hur dragen 3. h5 och 4. h6 tvingar svart att ge upp först h-bondens möjlighet och sedan a-bonden möjlighet att gå två steg. Notera också att svart vid draget hade vunnit istället!
Aktiv kung
Som i alla slutspel har den som har mest aktiva pjäser en fördel och i bondeslutspel är kungen denna aktiva pjäs. I exemplet nedan är det vit och inte svart som är på offensiven och kan hota motståndarpjäser så svart kan inte göra mycket mer än att vänta på avgörandet.